0 - 4

Phantomen gömmer sig än i väggarna på Stortorpshallen...

Isen låg blank i anrika Stortorpshallen inför mötet med Trånkan. Mästa mästarna inledde i vanlig ordning med hög fart, give-and-go och vackert spel, med pucken som gående på ett snöre. Det tog ett tag innan vi kom in i matchen och kunde stressa fram några misstag för några vassare lägen.

Under tiden växte Tobbe in i matchen och spelade till slut som besatt, med den ena Phantom-räddningen efter den andra. Med tankarna tillbaka på 35+ matchen växte kanske Tobbe-spöket sig allt större för Trånkan. I boxplay när vi inte ens fick låna pucken eller komma ut ur egen zon, stod Tobbe lugnt och motade det ena skottet efter det andra. Inte heller fick vi komma ut på byte när Trånkan övade "Apan-i-mitten" i vår zon.

Aldrig förr har målafärgen på blålinjen varit så hög och omöjlig att passera. Här hittar vi ögonblicken vi minns, som "jag har tid att lägga ut pucken men ska bara hålla den lite till" följt av trånkanspelare som lyfter klubban och plockar pucken lite retligt. Till även klassikern, studspuck mitt i slottet, vi har den under kontroll - nästan! 1 miljon luftslag som missar att få ut pucken och Trånkan får fortsätta sitt PP. Nånstans bryter vi även av med en kontringsmöjlighet med forward som sticker mellan backarna fri i mittzon när vi äntligen fått tag i pucken i egen zon. Men pucken ville inte ur zon och istället för en pass till friläge ännu mer apan-i-mitten för Trånkan. Det såg till slut ut som i Smurfbyn när ben stumnade till och ansikten skiftade i blått.

Phantomen-besatta Tobbe höll så klart nollan och till och med Trånkianerna såg helt slut ut efter sitt non-stop powerplayande.

Coachvinsten ikväll bestod inte bara i att ragga in Tobbe från back-to-back match med segerbanquett och plikttrogen granförsäljning. Då hade det ju slutat 0-0 och oavgjort.

Coachvinsten bestod i en fenomenalt jämn uppställning där alla kedjor fick göra varsitt mål och alla forwards (utom en) fick vara med i poängprotokollet. Men det var kul att Classe var med ändå. 😉

Backarna fokuserade så klart bakåt, men det var Tomas som öppnade poängprotokollet. En genial game-winning-pass, hårt upp i korsryggen på fristående Sydh på bortre blå. Hur Sydh fick med sig den är fortfarande en gåta (googla på magic bullet för några teorier). Sydh gör inga misstag, ser en Trånkanmålis som kommit ut och gör sig stor, men måste backa hem i målburen och luckan mellan benen öppnar sig - five-hole to goal! 0-1 på tavlan.

Jocke håller sig framme och petar in 2:an och StorSunken drygar ut med 0-3:an. Trånkan tar på slutet ut sin keeper vilket resulterar i hårdare press och att Tim (även känd från backparet Tom & Jerry) får flera möjligheter att skjuta in sig på det öppna målet. Så till slut glider pucken in i mål med ett klonk som får avsluta kvällens bragd. 

Starkt att stå emot alltid duktiga Trånkan och kul att alla femmor är med och producerar. Kul att Classe var med också! 😉

Vi hade tänkt lägga in en bild på Jocke för att visa hur man ser ut efter en vinst i hockey (#BlåmärkenFörsvinnerPoängenBestår), men av respekt för hans nära och kära kanske den inte kommer upp. Så vi lägger in ett citat istället på hans sons reaktion när han fick se bilden: "Haha!"

[Disclaimer: Vi hoppas både kroppsdelar och familjerelationer läker ihop fint och smärtfritt inom kort.]