5 - 8

Ett brandskattat men starkt Ältamannskap åkte ikväll till Lidingö för ett mittenmöte mot ett fulltaligt och riktigt välvuxet Vikings. Även domarlaget var ganska decimerat då det bara fanns en randig på isen. Han skötte dock sin uppgift galant. Från matchen finns det väl en del att skriva, men det bleknar totalt i jämförelse med vad vi skulle få bevittna efter matchen. Det skulle jag kunna skriva en hel bok om, men jag låter Johan få den historian till sina memoarer, fast jag kan nog inte hålla mig från att redogöra lite för vad som inträffade.

Vi hade som sagt tappat lite folk under dagen, och fick till slut nöja oss med två femmor varav endast tre var backar och resterande verkligen inte backar. En av de verkligen inte backarna fick ändå bli back och den "lotten" föll på #25. Premiär således som back och den uppgiften togs på allvar. Åkte aldrig mer än någon meter in över offensiva blå.

Matchen startade ganska jämnt men med lite längre anfall från Tigrarna. Efter dryga fem minuter tar sig HD igenom hela motståndargänget och lyckas så när få in pucken men som tur är kommer Johan och peter in den löst liggande gummisaken. Redan i bytet efter tar sig backkollega Sunken högt upp i anfallszon, vilket var ofarligt då det fanns en annan back som stod limmad väldigt nära blålinjen och täckte hemåt. Detta ser våra offensiva medspelare och ger honom pucken. Stenhårt skott i bortre och 0-2 upp på tavlan. Lite virr i egen zon bara dryga minuten senare gjorde att även Lidingö kom upp på tavlan och in i protokollet. Vi fortsatte dock att spela bra och får mot slutet av perioden utdelning då Jimmy på karakteristiskt manér går runt målet och mycket snyggt lägger pucken på bortre motståndarbackens ben, vilket så klart ställer målvakten då studsen är in i mål. Olyckligtvis lyckas Lidingö reducera ganska snabbt igen och vi fick gå till pausvila med en 3-2 ledning, vilket kändes lite i underkant.

Andra perioden börjar med att Lidingö drar på sig en utvisning. Power playet gav inget, men precis när det blir spel med lika mannskap tar Ronnie pucken och drar på ett skott in i mål, eller vänta var det verkligen direkt in i mål? Jo, det står ju så i protokollet så det stämmer säkert. Vi gnuggar vidare och petar även in 5-2 då Jimmy från trettio centimeter försöker göra hål i nättaket. Även om det var nära så behövs det lite mera gröt och bänkpress innan det lyckas. Vi fortsätter att skapa mycket och vid en av våra många chanser är Roos framför målet och försöker få pucken ur målvaktens plockhandske. Det uppskattar inte 270 centimeter viking men 170 centimeter Roos viker inte ner sig för sådant utan kommer undan med oavgjort och hedern i behåll. Vår enda tvåa för kvällen får han dock finna sig i att sitta av. När drygt halva andra perioden hade gått gjorde vi vårt sjätte mål och Johan sitt andra, eller hur många det nu var vid det här laget. Inga kepsar in på isen så det var nog två i alla fall. Senare i samma byte hamnar pucken hos en Ältaback som vägrade släppa blålinjen och som drar på en riktig rökare som Ben får till en fin styrning på och med bara sex minuter kvar leder vi med 7-2. Ett olyckligt byte senare står det plötsligt 7-4, men det stressade inte detta järngäng som replikerade direkt och gjorde 8-4 genom Jimmy som därmed gjorde vårt enda(???) hattrick för kvällen. En liten snöplig puck i slutminuten fastställde så slutresultatet till 8-5 i vår favör. Grymt bra jobbat alla.

Efteråt i omklädningsrummet så kommer en funktionär in och frågar om vi vill fota av matchprotokollet. Alla eventuella målskyttar och frekventa assisterare stormar fram och vill titta på protokollet först. Hetast var en viss herr Ahlgren som till sin fasa ser att han inte har fått styrningen på Ronnies skott tillskrivet till sig. Nu startar en fars som inte ens har skådats på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg. Johan börjar böna och be om att protokollet ska ändras för det är första gången som han har gjort hattrick. Domaren dyker också upp och ser att den stackars Ältaspelaren är nära att ta till lipen och när han till och med jagar efter funktionären och domaren, iförd endast kalsonger, ut i arenan så stannar dom till slut vid en papperskorg och ändrar protokollet. Puh. Slutet gott allting gott således på en mycket trevlig kväll. Ingen har dock frågat Ronnie hur han mår efter att ha blivit av med ett fint mål, men han höll i alla fall skenet uppe väl så vi får hålla våra tummar att han kunde komma till ro utan en allt för fuktig kudde.

/#25