14 - 2

Efter att ha sett avslutet på kvalserien där Leksand redan i 1:a perioden stängde matchen mot Modo begav jag mig till Älta Ishall, strax söder om södra Stockholm. Detta för att se sista omgången i 45 Elitserien för Veteraner.

Förväntningarna var stora på denna match där Älta ställdes mot Hässelby/Kälvesta. Redan när jag parkerade bilen på parkeringen, fick sista platsen, så kunde man känna en anspänning ligga i luften. 2 lag som var lätt hormonstinna och som redan från start ville vinna. Älta som för ovanligheten hade p.g.a. skador, sjukdomar och jobb relaterade orsaker bara 2 femmor att ställa upp med. Men efter att snabbt slagit i statistik rullarna gick det att utläsa att det fanns väldigt många seriematcher och år i ryggmärgen på varje spelare i afton. Detta skulle bli en spännande tvekamp och jag bänkade upp min termos, leverpastejmackor samt en påse Gott & Blandat. Matchen kunde få börja – jag var redo!

Pucken i isen och direkt gick Älta till anfall, möjligen hade den långa resan från norra Stockholm satt sina spår i motståndarna för dom var inte riktigt med på noterna. Så det tog bara 1.37 så satt den första trissan in limmad i maskorna bakom Hässelby´s målvakt. Bra start kan man konstatera och jag hade inte ens hunnit tagit min första tugga på min macka. Älta trummade på och tryckte på ett patenterat snabb skott in 2 – 0 kl. 04.23. Detta var helt rättvist då Älta hade ett konstant tryck på i anfallszon. Men man slarvar och låter spaden agera visp runt en fot och vips får nr 22 besöka botbänken i 2 minuter – helt korrekt dömt att domarna. Men istället för att spela boxplay på 4 gubbar valde kvällens skyttekung nr 73 att redan efter 25 sekunder in i boxplay spelet gå till anfall med assistans av en medspelare och det stod 3 – 0 Älta kl. visade då 08.35. Man kan redan nu nämna att luften gick hur Hässelby, för 73:an hade bestämt sig – han valde att 14.28 samt 17.29 trycka in pucken bakom keepern i Hässelby. Så när 1:a perioden var slut stod det till Ältas favör 6 – 0 på tavlan.

2:a perioden började lite jämnare i första 5 spelade minuterna, detta mest p.g.a. att alla Älta Spelare ville göra mål och det blev lika grötigt framför Hässelby´s målvakt som det är på Julgröts tallriken. Kletigt och mycket kluddig hockey. Efter att coachen i Älta börjat vifta med armar och visa med stora rörelser att man skulle börja spelare breddare och för att öppna upp försvaret så började det hända grej. Så pass att 05.29 – 06.15 – 07.24 – 07.56 så rasslade det i nätet och Älta leder med 10 – 0. Matchen var definitivt avgjord nu eller? Två spelare i Älta blir nämligen oense om vem som ska ta pucken och man börjar sparka på den likt en fotbollsmatch – det stora problemet var att tillslut låg den i Älta´s egen kassen – ett självmål av rang och klass. Då visade kl. 12.12 – skulle det bli spännande – svaret är nej. För när klockan visade 13.58 hade årets skyttekung äntligen för kvällen petat in en kasse. Varför äntligen – jo det var så att säga ett 10 tal brända lägen innan som han normalt sätter. Tror det var materialfel på spaden, fel färg på tejp, för låg luftfuktighet etc… det hade inte stämt innan – men han hade faktiskt bara assisterat till 5 mål innan. Älta petar in ett par puckar till och Hässelby gör ett riktigt tröst mål.

Slutresultatet blev 14 – 2 till Ältas favör samt man vinner skotten med 52 – 19.

Älta gör en fantastik match – bara att konstatera med tanke på slutresultatet. Trots stor ledning efter 1:a perioden och behöll man koncentrationen och fokus på att spela hockey även i 2:a – man slappnade aldrig av. Man kunde se att det var ett gäng goa gubbar som för kvällen var på grön bete och hade kul ihop. Det var faktiskt som på den gamla goda Sovjet tiden där det spelades klapp klapp hockey. Kul att få uppleva en sådan match på äldre dar.

Tack för showen!