4 - 8

35 div 2 serien har i år dubbelmöte och då vi förlorade hemma mot Saltis för några veckor sedan var det alltså revansch som gällde. Förberedelserna blev inte optimala för alla då Hampus ringde 25 minuter innan matchstart och befann sig vid Älta ishall i tron om att det var hemmamatch. Efter snabb bilfärd och ombyte stod han dock på isen några minuter för sent bara. Coach Glenn hade under kvällen fått två återbud och mycket klokt skulle det visa sig att han kallade in både Bihl och Ola som ersättare. Fredde var tänkt i rollen som stabil men även målfarlig back och Ola som gnetspelare i en tredjelina med uppgift att spela 0-0.

Matchen startade precis som förväntat, eller faktiskt kanske till och med lite intensivare än förväntat, då Saltis checkade otroligt aggresivt. Lill(?)-sunken fick dock nog efter bara ett par minuter och ställde sig i vägen för en snabbt framskrinnande motståndare. Motståndaren gick i isen och Anders stod oberörd kvar. Tyvärr tyckte de randiga att det var utvisning trots att han stod på sin plats hela tiden och faktiskt bara blev pååkt. Utvisningen klarar vi galant och ytterligare en stund senare tar Anders revansch genom att spela fram Tim som snyggt spräcker nollan. Vi är under stora delar av framför allt första perioden ganska virriga i egen försvarszon och efter 10 minuter så kommer kvitteringen under en sekvens där vi borde ha kunnat både komma ur zon eller spela oss ur farligheten minst ett nittiotal gånger. Detta gör vi dock inte och då blir det till att vittja kassen. Vi repar dock mod och stretar vidare och efter 15 minuter hittar Totte fram med en riktigt fin genomskärare genom hela motståndarlaget till Peter som fri från blålinjen inte gör något misstag utan skickar upp oss i ledning igen. Detta varar inte länge då gamle Ältakämpen Magnus Bergström på tekning får iväg någon form av fladderlobb som snöpligt dimper ner i bortre krysset. Precis innan periodpausen får Tim pucken i ett läge där det allt som oftast inte är hälsosamt att som motståndare se honom ha pucken, framför allt när man väljer att inte markera. Från båset hann vi flera sekunder innan konstatera att nu kommer det bli mål vilket det mycket riktigt blev. 3-2 till oss när det vankades vila således.

Andra perioden fortsätter som den första med en aggresiv och ganska hårt spelande motståndare. Domarna tillät dock allt detta under kvällen vilket jag kan tycka var lite väl mycket i vissa lägen, men ändå inte så jättefarligt. Vår virrighet i egen zon fortsatte också under andra perioden så mycket att vi efter ett halvt tjog minuter ligger under med 4-3 efter två mål som vi inte kan vara nöjda med att släppa in. Strax efter deras ledningsmål så drar de dock på sig en utvisning. Det ska man inte göra när Älta kan ställa in både Jimmy och Glenn på isen. Efter någon minut hittar mycket riktigt Glenn fram till Jimmy och det står 4-4 på tavlan. Spännande värre och knappa tio minuter återstod. Firma Billström/Lindberg var inte färdiga för kvällen utan när fem minuter återstod hittade den stabile backen återigen fram till den stabile, endast 88 kilo tunga, Lindberg som även han kunde upprepa sig och skicka in pucken över mållinjen och oss upp i ledning igen. När bara ett par minuter återstår skickas Bihl in för att göra det han blev uttagen för att göra, dvs vara stabil bakåt och målfarlig framåt. Han smyger sig in i anfallszon och från sargen skickas ett riktigt löst skott in på mål vilket visar sig vara otagbart. Detta kändes som spiken i kistan men vi hade en för dagen het andrakedja som inte var riktigt nöjda. Endast 10 sekunder efter Freddes mål skickar Peter in ett till och när klockan hunnit ticka ytterligare 30 sek så slår han till för tredje gången under matchen och 8-4 var ett faktum. Mycket klokt sätts nu tredjekedjan in för att spela av den sista halvminuten och framför allt cementera in att de har utfört sin roll med bravur och spelat 0-0 i en match med 12 mål. Heder till Stor-Sunken och Dagge som hjälpte mig att lyckas med det och Glenn borde alltid coacha.